Lucka 9: Ger du av dig själv får du tusenfalt tillbaka
Jag landade just i ett regntungt Malmö. Men vädret spelar ingen roll. Jag känner mig så glad att vara här...
Lucka 8: i takt med känslan
I den bok med betraktelser för dagen som jag i perioder har som följeslagare i livet, Mark Nepos vackra ”The...
Lucka 7: Tankens kraft
Jag kan flyga – jag är inte rädd. Kommer ni ihåg den ikoniska scenen med rollfiguren Stig Helmer i filmen...
Lucka 6: Om handens och hjärtats praktik
I en debattartikel i DN drog Handelhögskolans rektor Lars Strannegård häromsistens en lans för den praktiskt-estetiska kunskapens berättigade plats i...
Lucka 5: Ett med naturen
Solen lyser inte varje dag. Vi tror att vi alltid måste vara på topp, alltid glada, sprudlande och fulla med...
Lucka 4: Att ta kommando över sig själv
Fäst blicken långt bort i horisonten. Och andas. Det sa min franska dykledare till mig när vi satt mitt ute...
Lucka 3: Eye gazing
Jag ser dig. Blir sedd av dig. Speglar och speglas. Jag anar varje skiftning i din iris. Lockas av pupillens...
Lucka 2: Uppmärksamhetsslukaren
Delar du min upplevelse av att koncentrationsförmågan blivit sämre? Av att ständigt känna dragningskraften från telefon- eller datorskärmens elektroniska höghaltiga...
Lucka 1: En adventskalender med en hel hand av luckor att må bra av
För andra året i rad gör vi, Helena Godotter Karlberg och Sara Modig, en adventskalender om att vägar till välmående. Ett helhetligt välmående, som förenar fem dimensioner som vi själva tagit hjälp av i våra liv: Den fysiska – som handlar om att kroppen ska må bra, att det är viktigt att hålla igång, röra på sig, träna, bygga muskler, men också stretcha, slappna av, vila. Det handlar även om att äta bra och om att ta tillvara andningen som redskap för välmående. Den mentala – som handlar om hjärnan, om att den ska få stimulans, ny kunskap, nya intryck, insikter, men också vila. Idag...
25 december – Förunderligt och märkligt
Förunderligt och märkligt Omöjligt att förstå Men dock så ljust och verkligt Och ljuvt att tänka på TEXT: NIKOLAJ FREDERIK SEVERIN GRUNDTVIG, ÖVERSÄTTNING OSCAR MANNSTRÖM. MELODI: CARL NIELSEN Inledningsorden i en av de vackraste julsångerna beskriver en känsla som, tillsammans med tacksamhet, vemod och sorg, kanske är den känsla som starkast definierar mina, Saras, livshorisonter. Tärnljus som fyller gångarna i St Jakobs kyrka och den pampiga trappan i Blå hallen. Tonkluster av unga röster när Storkyrkans ungdomskör improviserar över luciasångerna, glasorgeln som treorna på Stockholms musikgymnasium skapar i Ēriks Ešenvalds Stars och flätar samman med rösterna som svävar mot taket drygt 20...